Metodhandledning

Vi vill skapa en lärresurs med tips, ideér och tankar kring vad som är viktigt att tänka på när du ska starta en kurs på distans. Att arbeta i närundervisning är något som vi gör dagligen och när projektet blev beviljat, att vi ska bygga en resurs som kan underlätta klivet från närundervisning till distansundervisning, kändes det som en stor utmaning. Vi var först inne på genomförande i uppgiftskonstruktionen - hur du skapar mervärde i dina uppgifter för deltagare som studerar på distans. Efter många tankar och beslut riktade vi in oss på vår ursprungsidé att skapa någon form av modell för hur du kan starta upp undervisning på distans. Genom att fundera över skillnaden mellan traditionell distansutbildning och flexibelt lärande på distans är att man i det flexibla lärandet vill ta vara på folkbildningens tankar om levande samtal, utvecklande grupprocess och att deltagarna ska få en stärkt självkänsla. Flexibelt lärande tar till vara på det gemensamma lärandet och utifrån den tanken har vi arbetat oss framåt. Några frågeställningar som vi har utgått från i denna resurs är:

  • Hur lägger du som lärare upp en distanskurs så att den blir flexibel, levande och intressant?
  • Hur tar vi vara på mervärdet av att studera på distans?
  • Hur vi kan skapa gemenskap mellan deltagarna i distanskursen och på så sätt kan ta vara på möjligheterna och fördelarna med att lära sig tillsammans.

I våra tankar har vi även haft med oss Folkbildnings värden som ska genomsyra undervisningen på distans. Värdena som ska beaktas är som vi alla vet:

  • Stödja verksamheten som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
  • Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
  • Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildning och utbildningsnivån i samhället.
  • Bidra till att bredda intressen för att öka delaktigheten i kulturlivet. 

Vad innebär flexibelt lärande på distans?

Jo, att studera inom flexibelt lärande innebär att utbildningsformen anpassas till den enskilde deltagarens förutsättningar och önskemål. Deltagaren får en större valmöjlighet och flexibilitet när det gäller tempo, plats, tid, vad, hur, samt form för studierna. Vikt läggs vid samarbetetslärande inom sammanhållna grupper så som i folkhögskole anda. Det viktiga kommunikationsverktyget är samtalet mellan lärare – deltagare och deltagare – deltagare som skapar helhet, sammanhang och stödjer så att kunskapsinlärning kan ske och arbetas i ett öppet samtal.

Det flexibelt lärande förknippas ofta med distanskurser men det behöver inte innefatta det. Det kan även vara rumsbaserade kurser med olika former av flexibla inslag.

I distansutbildningen och inom det flexibla lärandet har vi möjlighet att nå de människor som har behov av vidareutbilda sig men som av olika anledningar inte kan befinna sig i en skolmiljö eller i närundervisning. Det kan vara människor med olika typer av funktionsnedsättning, såväl som fysiska som psykiska, bor långt ifrån utbildningsorten, på grund av skada eller uppsägning har behov om att skola om sig, är ensamstående förälder eller helt enkelt vill utveckla sin egen kompetens.

Så här kan du använda lärresursen:

Vi tänker oss att lärresursen ska ge tips om vad som är viktigt att tänka på när du som folkhögskolelärare ska starta allmän kurs på distans. Lärresursen kan även vara användbar för dig som vill skapa en studiehandledning eller får tips på olika källor så som olika artiklar och avhandlingar  som du själv kan fördjupa dig inom det flexibla lärandet och distansundervisning.

Om hemsidan:

Lär i samverkan är en öppen lärresurs, producerad 2013 för Folkbildningsnätet av Grimslövs folkhögskola. Lär i samverkan är producerad av Therese Linder och Johanna Jansson.

Fotografier är tagna av Therese Linder och Johanna Jansson

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported Licens.

Creative Commons-licens